Omg

Försent.

Herregud.

Vad gör jag här? Vänd om.... Vänd om!

respect.

right now...

WE USED TO HAVE IT GOOD.

 

may the...

 

i turn my loneliness into stories because then, everything is much easier.

under din hud finns ett universum
och jag vill komma dig nära
vara ett med ditt hjärtslag
synka våra blodomlopp
du är vad jag har väntat på
i tid och evighet

sad.

när jag tänker på dig utspelas det alltid fyverkerier.









I came to that point that I should leave you alone, but we both know that im not that strong.

everyone and everything hurts...

OUT OF YOUR BLOODY HEART.

snälla kyss mig utan tanke att sluta.

jag försöker andas men väggarna kommer närmare
de kala väggarna utan möbler i
framkallar mer svindel



det här med att alla andra inte lever som jag lär.
öppenhjärtat utan förnekelse eller lögner.
varför kan vi inte bara skippa dramat och låta kärleken komma?
eller gå



och jag? dom har skapat mig till den som inte bryr sig om nånting
inte när rummen ekar utan några möbler i.


next to your heart.



  

love.

han ville ha allt.

det här med att vara någon annans rester
det här med att vara så trasig att man inte känner igen sig själv
det här med att söka sig till närhet att man ryggar av beröringar
det här med att kroppen inte gör som den ska
som om mitt hjärta är motorn
en motor som gör att det läcker bensin i varenda ven och rymmer i alla ådror

det här är jag utan dig.

classic scenario.



  

"du får ju sova här inatt, om du vill"

vi leker besticklåda. du är längre än mig så du är den stora skeden och
håller om mig under ett stycke kontorsarmar.
det är första gången jag medvetet känner våra kroppar rör vi varann där vi ligger stilla.
din ikea säng klagade i jämmer när vi krypte ner.
jag försöker ligga väldigt stilla och försöker kontrollera min andning.
det tycks vara en väldigt svår uppgift i ett halvmörkt rum när jag vill springa frivarv.
jag kan verkligen inte förstå att du är här. du med stubbig haka som andas i min nacke.

det här är värre än att hålla andan under vatten.

30 sekunder har gått.

jag försöker verkligen ligga stilla.
utan att spänna mig, fast jag håller in magen.

jag vill berätta allt och ingenting till dig.


nu har det nog gått 60 sekunder iallafall.

det skrämmer mig.

han berättade för mig när han drog undan en hårtes och parkerade den bakom en öronsnibb egentligen allt jag redan visste.
han tappade min fokus och jag hann tänka att jag skulle kunna dö här och nu, för beröring.
En strykning, en kram, en varm tunga. det behöver inte vara av honom,
inte heller pojkvän eller älskare. jag behövde bli omsvept av ett par stora vackra händer.
höja seglen och låta händerna ta mig in i hamn och allt det där. 
jag behöver inte Tommy, Pontus eller Victor. det har jag aldrig gjort.
Men den där saknaden är så stark och elektriskt att jag snart dör.

han som lämnar hjärtan av sten och får inte nämnas, får mig att fatta tangenterna.

jag har klivit ur duschen och satt mig här. i skräddarposition i min säng.
hår som klistrar sig stripigt tätt om kinderna. sömnbrist sömnbrist sömnbrist.
man tycks ha glömt vad utvilad skulle tänkas vara för sinnestillstånd i dessa tider.
smaken av svek dröjer sig fortfarande kvar på tungspetsen sen i tisdags.
jag försöker känna efter om jag känner mig annorlunda. försiktigt varsamt
men sen bara trevandes i mörkret...

jag är 22 år gammal och enligt mitt 16 åriga jag borde jag veta allt om livet vid det här laget. 

DOUCHBAG. ASSHOLE. IDIOT. X1000.


































-

 

FUCK YOU.

  

THE WRONG LOVE.

 

LÄGG ÄGG!



du lär inte tro mig, men jag tänker på dig fortfarande ibland.

kvällen jag bjöd på allt som var kvar av mig



din livslust som fick mig att skratta igen.



du gav mig tillbaka känslan av att vara vid liv till miljoner procent.




jag glömmer aldrig nätterna när allt kändes för jävla rätt.



glöm inte nätterna när allt kändes rätt.

do we fuck all night so things get right?

 

they say time changes things. but you actually have to change them yourself.

ibland när jag sitter uppe i min frotté morgonrock (säkerligen med en kopp te i händerna)
slinker du in i tanken och jag får inte luft.

så jag sitter uppe riktigt länge och undrar hur du kapar min syretillgång som du gör
kan jag sakna dig än?

eller kan det vara så att under alla ögonblick råkar du vara med på ett hörn
Skapade vi dom nånsin tillsammans eller förgyllde du bara något som redan var perfekt?

dans aka mitt hjärta.

 
RSS 2.0