jag skulle kunna börja rabbla upp saker som skulle kunna gå fel. men det gör jag för i h**vete inte!
idag var jag uppe snortidigt och gick på en supernervig arbersintervju, några timmar senare får jag samtalet att de vill ha mig.
på måndag ska jag infinna mig 08.30 för ett vikariat med möjlighet till förlängning. svaret på mina patetiska böner om kvällarna. äntligen går något min väg (!!!) och jag är så glad och kan verkligen inte sluta skimra som ett fyrverkeri.
det är nånting med att man kan erkänna för sig själv, hey jag är jävligt bra. tänk, att coca cola vill ha lilla mig... nu kör vi!