bakom stängda dörrar finns det inga tvivel.

det är så svårt att låta nånting som är så bra vara 
alla ögonblick med dig som när du gick med blodiga hälar i natten för att vara med mig
eller när vi kysstes och det började att snöa i början av maj

det är så svårt att låta nånting som är så bra vara 
så när du inte hör uttalar jag läskiga ord som antyder att jag inte vill vara utan dig

det är så svårt att låta nånting som är så bra vara 
ditt sätt att se på mig gör att luften går ur mig varje fucking jävla gång vi ses
och får jag veta att jag inte har ensamrätt på det lovar jag inte att jag inte kommer gå av

det är så svårt att låta nånting som är så bra vara 
om jag skulle våga räcka ut handen, skulle du våga fatta den?
Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0