Den försvann aldrig riktigt känslan av lycka från när vi var med varandra
timmar dagar veckor och månader och han var alltid närvarande

och varför skulle han inte? jag hade gett han bitar av mig och han hade gjort likadant för mig.
jag ville vara realistisk och sluta leva för nu

fast vi fortsatte att skapa kärlekshistoria var jag inte övertygad 
jag var 16 år och för rädd för att ge sken av att vara naiv.
men det var fel och det kändes så bra och det är ingen lätt grej att skaka av
jag vill hålla hand med dig på stan, fattar du inte det?
första ring på gymnasiet och jag ville gärna sluta hela grejen på ett schysst sätt
jag ville ha mitt hjärta tillbaka på ett schysst sätt

för hur skulle det kunna fungera? bortsett från att vi typ älskar varandra.

jag vet inte om jag gjorde fel. alla rätt i regelboken är inget av mina räknesätt.

vi hittade tillbaka till varandra några gånger men det var aldrig samma sak.

denna alla hjärtans dag firar jag singel. som jag nog alltid gjort.
inte gör det mig på ledsen, jag har mycket att vara lycklig för och låt oss lämna det vid det.