din lilla idiot.

jag börjar med att komma hem tårögd.
över tröskeln, handväskan som faller till marken och så ögon som drunknar i desperation. för jag kommer hem till kärleks gester. precis när jag var redo att kasta in handduken. när jag som just svajade som farligt över min lina.

jag vägrar erkänna att jag är osäker av min natur.
men håller vi ihop vet vi båda att du är den som kommer att försäkra vår kärlek.
den som har till huvuduppgift att påminna mig om att vi har något bra och värt att vattna... är det okej med dig är det okej för mig. ögonen tåras av kärlek.
Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0