Att jag ska blunda och försvinna

Att yrvaket få vakna till kanske ingenting

För när han dröjde kvar så blev han automatiskt allt och nu är jag rädd att förlora kärleken... hela tiden

Under varje kyss

Under varje beröring hemsöker tanken att det bästa av vardagen kan jag bli berövad av

Sömnlös

så jag vaggar in mig tröstande i en skräddarposition under tiden hans ryggtavla skymtar från andra sidan sänghalvan. 

3 sekunders längtan efter att ha vilat ögonen på hans konturer kommer känslan från förut igen. 

Paniken som har blivit som en bitchkram vän, kväver mig långsamt.