Så jag vet att jag varit singel ett tag
Vilket alltid varit mitt eget val
Nåväl, nästan alltid varit mitt eget val
Men jag tror att det har fuckat med mitt tänk
Att jag varit så ensam ibland
Att det kanske har präglat min självuppfattning.
Vill inte ens kliva ner i det mörkret...
Its some serious deep shit.

Vi har så djupa samtal att jag har svårt att behålla ögonkontakten.
Jag berättar om mig.
Detaljer, historier, sanningar ingen själ nånsin fått veta.
För han har den inverkan på mig. För att jag vill.
Han svarar med att kyssa mina ögonlock då och då.
Säger att han aldrig kommer såra mig.
Jag tror han.
Och därför behöver han veta allt.
Sen har vi sex till klockan sex på morgonen. Han låter mig sova.
Gör frukost till mig. Vi slutar upp i en hög på köksgolvet, skrattandes och helt konsumerade av varandra.

Allt kommer till honom.
Alla snedsteg, alla förkrossade hjärtrester på badrums golvet.
När man bara vill bli älskad
Alla tysta tårar.
Alla högljudda tårar.
Alla fuckups.
Alla fel personer.
Det var för att leda mig in i hans famn.
Och nu vet jag hur det ska kännas.
Med honom existerar inget destruktivt.
Det är bara kärlek.

Jag snurrar. Snurr snurr snurr.
Tillåter regnet kyssa mina hårtesar.
Jag är inte vacker men jag skrattar.
Han som stått och betraktat ansluter sig.
Vi gör piruetter och rör varandra
Och jag hinner tänka att för han ska jag våga.
Med mannen som har ett paraply men som snurrar på skoklacken jämte mig.

För det är en riktigt bra låt. Jag älskar den.
Försöker verkligen att inte älska honom.

Fasan som uppstår när han berättar i förbifarten att han bara lyssnar på en låt
Om och om igen
Bara den
Han skrattar åt det
Och du skrattar åt det när han ser
Du vänder ryggen åt det
Men du vet
Baksidan av ögonlocken skriker efter en blinkning
Du vet
att du aldrig aldrig aldrig kommer aldrig kunna lyssna en enda gång mer på låten som snabbt blivit din favorit och som du har på repeat. Utan att ha honom i tanken.
Fasan.

Hej.