några sekunder. krokodiltårar. vilken jävla båt sitter jag i?! jag är förjävla dum & snäll. jag hinner inte heller tänka på en lösning, ok? bra, varför inte bara öppna dörren för mr ångest. han har stått utfryst ett bra tag, men välkommen in i värmen. ta, ta allt. åh tack. tack så jävla mycket. jag finner inga ord (sviken) och jag är ledsen för det lilla jag kan bjuda på kära läsare, men jag... vill nu vara för mig själv.

upd.
allt jag kan tänka är "upp upp upp igen!" och jag vet att jag kommer ha den kraften inom mig ganska snart. jag är duktig. men just nu vill jag bara ligga i fosterställning och fortsätta skapa krokodiltårar till denna värld.