stryk förra inlägget. gud vad jag hatar att bli besviken, finns det något värre än höga förväntningar? nepp!

det var längesen jag drog igång ett storlip (en orsak är att maja skulle totalflippa, typ asgarva) men jag vill inte göra mamma tokorolig genom att bryta ihop framför datorn. hon kanske inte låter mig åka tillbaka till sthlm då... nu vill jag ha emma & emma här! nu vill jag gråta. nu - heartbreak låtar på ipoden (batteriet nästan slut..) - bara för att jag kan, vill, känner för det. livet suger. det lekte. och kommer leka. men det är bittersurt most of the times. jag hatar, att jag vågat göra mig sårbar, för att det sen inte var värt det.

ooh, great. vår låt spelades just nu. HELT FUCKING GREAT!
den personen som vill mest, det lyckas alltid vara jag. jag. jag. jag. prioriteten är ju jag. men det är inte vad jag vill ha, mig i centrum. men det är jag. avskalad. naken. vågar. sårad. glad igen.
nä. nu blev jag riktigt ledsen. nu är det dags, det ska ut.

jag får sånna här explosioner ibland. det är bara att ignorera. det händer den bästa,
försöker jag iallafall intala mig själv. eller, det vet jag ju. men det är inte så det känns.

(jag är glad över att jag vågar. men det kommer du aldrig att förstå, din lilla omogna barnrumpa.
JAG ÄR MODIG! nu ska jag gråta.)