vi är trötta. men ingen vill lägga sig.
om man mår skit väntar man på att kvällen ska få någon slags vändning..
en vändning eller (allra helst) ett slut på lidandet man känner, smärtan som kväver en.
nånting som får en att vilja koreografera till de mest heartbreaking tonerna ni kan tänka er.. fast sen kan man inte röra sig. det är den värsta biten. att komma till den punkten.
så vi sitter alldeles eländiga. med rätt att vara.
imorgon kommer vi skratta och le. no they dont wanna understand

kanske sitter vi här hela natten ut.. godnatt till er annars