jag ska vara kort. inte av känslolösa skäl utan just motsatsen. (en bit av min själ är under reparering)

jag har spenderat hela eftermiddagen hos en ortoped som har kollat på mitt knä och gjort "sadfaces". jag har blivit röntgad men efter en massa strul om inskrivningar i sthlm och inte har jag inte fått den vård jag behöver.. nu är jag en remiss rikare i fickan och två idiotiska kryckor på släp. (+massa svordomar)
försöker vara så motiverad och positiv jag bara kan men när man får kommentarer av folk låter det som att jag har blivit dösförklarad och jag upplever allt om och om igen, a bloody circus.

maja & jag har resterande kväll käkat ute & varit på bio. allt för att jag ska kunna andas & bara vara. slippa ta tag i verkligheten (till exempel glömma bort tanken att jag kommer spendera min morgondag i säng och bara ringa en massa hjärtskärande samtal) hon har varit en jäkla klippa min maja idag, världens bästa.

det här är inte slutet. det här är början, för nu får jag strida för det jag älskar. om jag skulle ge upp nu skulle ingenting vara nånting värt. jag tänker fööööörfan inte ge up! (inte nu & inte sen)