wake me when september ends.



jag sitter på sängkanten med håret blött liggandes lelöst längs axlarna. dricker gott te som jag kokat över
spisen, i mörkret och lyssnar på härlig musik. tänker att om det hade varit film så hade det knackats
hårt på ytterdörren. men i guess i'll just go to bed now.
Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0