Älska mig gul & blå.

Det gör ont i knäna av att tänka på dig.
Jo, det är sant.
Först distanserar allt och inget relevant hänger kvar
bara min egna stegrande andning ensam i världen
Fjärilarna känns klumpiga och jag mår illa av förälskelse. 
Kroppen ger efter och jag sjunker ofrivilligt ner på fyra
Den sista ofrivilliga kraftansträngningen

Du är i mig. Närvaron av dig når ställen hos mig.
Det gör ont att bli besegrad, det är ovant. Jag kämpar för att bara känna lagom.
Nånstans tror jag inte att du och jag kommer att fungera.
Jag står på alla fyra och tappar rum. Blåmärken på knäna och jag är så jävla kär.

  

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0