"du får ju sova här inatt, om du vill"

vi leker besticklåda. du är längre än mig så du är den stora skeden och
håller om mig under ett stycke kontorsarmar.
det är första gången jag medvetet känner våra kroppar rör vi varann där vi ligger stilla.
din ikea säng klagade i jämmer när vi krypte ner.
jag försöker ligga väldigt stilla och försöker kontrollera min andning.
det tycks vara en väldigt svår uppgift i ett halvmörkt rum när jag vill springa frivarv.
jag kan verkligen inte förstå att du är här. du med stubbig haka som andas i min nacke.

det här är värre än att hålla andan under vatten.

30 sekunder har gått.

jag försöker verkligen ligga stilla.
utan att spänna mig, fast jag håller in magen.

jag vill berätta allt och ingenting till dig.


nu har det nog gått 60 sekunder iallafall.
Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0