they say time changes things. but you actually have to change them yourself.

ibland när jag sitter uppe i min frotté morgonrock (säkerligen med en kopp te i händerna)
slinker du in i tanken och jag får inte luft.

så jag sitter uppe riktigt länge och undrar hur du kapar min syretillgång som du gör
kan jag sakna dig än?

eller kan det vara så att under alla ögonblick råkar du vara med på ett hörn
Skapade vi dom nånsin tillsammans eller förgyllde du bara något som redan var perfekt?
Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0