Skrattar hysteriskt med blicken uppåt som i amerikanska filmer "why? Why me?"


så fort jag hittar fotfäste... Det är ett jävla skämt att jag åker
på ännu en tur med bergodalbanan. livet är orättvist och jag kan inte göra annat än att vara den jag är.
Helvete, vad jag vill befinna mig någon annanstans...