i never tought i would feel like this again.

jag läste nånstans att ibland kan det hända attt man känner nånting i sin kropp
som till och med din bästa vän kan ha svårt att förstå.
Men så trillar du över den där boken, eller ser den där från början så
obetydliga filmen men så trillar pusselbitarna på sina rätta platser.
 
jag hade ett sånt moment. eller i sanningens namn, jag har det ganska ofta.
kan vara något helt ordinärt som händer på skärmen framför mig men så låter
det "pling!" inom mig och jag har ÄNTLIGEN förstått nånting om mig själv.
varför jag tänker så, eller på ett bättre sett hur jag är funtad.
 
så jag har förstått att jag gillar att försvinna och hitta mig själv. Thats what i do.
Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0