Hel.
Jag vet inte varför han inte säger det.Men jag har mina aningar.Kanske tror han att våran kärlek skulle förändras eller bli något som förtvinar i takt med oktoberlöven. Eller att jag kommer slå bakut av en sådan kärlek. Okej, det var mer två aningar. Men jag ska ingenstans. Älskling, antingen väntar jag ut dig eller så säger jag det själv.Antingen när vi diskar och nynnar till kings of leon, eller när jag lagar middag och du kommer bakifrån och trycker mina höfter så kärleksfullt.Eller så väljer jag att bryta den sömndruckna tystnaden efter någon siesta när jag kan känna dina konturer för jag ligger pressad mot ditt bröst.Eller kanske efteråt när vi pustar ikapp och våra händer trevar efter varandras. En av de få gånger då jag har dig i ögonhöjd. När jag inte har några som helst problem med att sno åt mig pussar och samtidigt kan stryka ditt brösthår.Jag hoppas att jag hinner före!
Kommentarer
Trackback
